petyizabella

Detta var första UL-bilden jag fick på Iza. Minns det som igår. Jag var sjukt glad.
Delade det med hennes pappa då också, så vi var två glada. Men idag är jag
ändå tacksam att jag är ensam. Jag och Iza är EN. Vi har våra konflikter, tjafs och
irriterande stunder. Men de är få om man jämför med hur mycket kärlek och
glädje vi delar. Du och jag min älskade unge.



Här var jag i v.28


Här var samma kväll jag födde henne. Eller då hon kom till världen iaf.
Iza kom till igenom ett kejsarsnitt pga att hon hade huvudet uppåt i min
mage. Hade ett planerat snitt 18/9 -2009 men mitt vatten gick på kvällen
på onsdagen 16/9 -2009 och kom till på natten 02:16, 17/9 -2009. Haha!
Uppe på sjukhuset så kollade de om hon hade vänt sig i min mage så
att jag kunde slippa kejsarsnitt, men det hade hon inte. Så ett lite halvakut
snitt fick det bli. Måste erkänna att jag vart fan nästan lättad. Jag vart
skraj av de små små förvärkar jag hann få, och vågade knappt tänka på
hur fan det blir när de riktiga sätter igång.
Så jag beundrar er alla duktiga mammor som fött era barn den naturliga
vägen!! självklart hade jag helst velat föda naturligt också, men det blev
som det blev :) huvudsaken att de fick ut mitt hjärta utan komplikationer.

Jag minns att jag inte vågade titta på henne det första jag gjorde.
Eftersom att jag knappt känt av att hon kommit ut från min mage så
kunde jag verkligen inte förstå att hon fanns. Ute i det fria alltså. Började
skaka när jag hörde henne gråta..de gick och tvättade av henne, och
kom tillbaka med henne till mig igen. Först då vågade jag titta på henne.
Och jag vart helt mållös...ögonen tårades och jag kunde inte vänta tills
jag fick hålla henne. Efter man gjort snitt är man skakig av alla konstiga
prylar man får dricka, osv, sprutor hit och dit. Så efter skakningarna lagt
sig kunde jag äntligen få titta på min fina tjej i lugn och ro.


Jag vart kär.


Izabella Eli. 090917. Du är mitt liv!